Nytta och Nöje - Pollinering
Sammanställt av Rune Hedberg
Inledning
Binas största betydelse ligger i pollineringen av vilda och odlade växter. Nationalekonomiskt räknar man med att det ekonomiska värdet är ca 10 gånger så stort som värdet på den honung som producera i landet. I de flesta fall är det något biodlaren bjuder sin omgivning på. Det sker i form av en rik flora, bättre fruktsättning i grannarnas trädgårdar och högre skördar om jordbrukarna i närområdet odlar lämpliga grödor.Nu är det inte alla växter som intresserar bina, och det kan därför vara på sin plats med en kort översikt, innan vi kommer in specifikt på binas betydelse.
Blommornas pollinering
Fanerogamer behöver pollineras, dvs ståndarmjöl behöver föras från ståndarknapparna till pistillen. Vissa växter är självfertila, dvs de kan pollineras med pollen från den egna växten, andra behöver pollen från ett annat exemplar. Vissa behöver ha pollen från en närbesläktad art /variant (äpple, allåkerbär m.fl.)
Olika typer av pollinering
Det finns flera olika sätt att överföra pollen. De viktigaste är:- självpollinering (korn, fodervicker, opiumvallmo m.fl.)
- vindpollinering ( olika gräs, majs, ris, lärkträd m.fl.)
- fåglar (avokado, feijoa, ananas m.fl)
- fladdermöss (balsa m.fl)
- vibrationer (tomat m.fl.)
- insekter.
Insekter och pollinering
Av insekterna är det många olika arter som har betydelse.I vissa fall har blommorna anpassat sig till enbart vissa insekter. Blommans färg har betydelse, eftersom olika insekter ser inom olika delar av spektrat.
Blommans konstruktion kan innebära att endast insekter med en viss tyngd kan tynga ner en läpp och på så sätt komma in. Blomman kan ha så djup pip att endas insekter med lång tunga, t.ex. fjärilar och vissa humlor, kan nå nektarn.
Blommans form kan t.ex. likna honan hos en speciell insekt och lockar därför till sig hanar av just denna art.
Blommans doft och blomningstid på dygnet kan också inverka.
Sätten till anpassning är många.
Vad växterna erbjuder
Växterna erbjuder nektar och pollen.
Nektar är en lösning av huvudsakligen sockerarter, där fruktsocker och druvsocker dominerar. Proportionerna mellan dessa enkla sockerarter varierar mellan olika arter, liksom den totala koncentrationen av socker. Produktionen av nektar kan också variera hos samma art under dygnets olika delar, våra vanliga maskrosor ger t.ex. nektar endast före lunch.
Insekterna behöver nektar som föda.
Bina är sociala insekter, dvs de övervintrar som samhällen. De behöver därför kunna lagra foder. I en sockerlösning som innehåller högst 20 % vatten kan inte jästsvampar föröka sig, och den går således att lagra. För att komma till den koncentrationen torkar bina ut överflödigt vatten.
Till den processen åtgår en massa energi. Bina föredrar därför nektar med hög sockerhalt för att minimera nödvändigt arbete.
Vad växterna vinner
Växternas vinst ligger givetvis i en god befruktning.När till exempel ett bi besöker en blomma fastnar det pollen på biets kropp. När biet kommer till nästa blomma stryks lite pollen av på den blommans pistill, och blomman befruktas.
Ståndarmjöl överföres i tillräcklig mängd och under kort tid.
Fruktsättningen blir god och kan börja snabbt.
Vad insekterna erbjuder
Insekterna sköter transporten av pollen från växt till växt.
Vad insekterna vinner
Insekterna får nektar och pollen till föda.
Pollineringens värde
I Sverige beräknas honungsbina pollineringsarbete motsvara ett värde som är 10 gånger så stort som värdet av den honung bina insamlar. Värdet utgörs av större skördar, bättre frösättning osv. Endast en ringa del av detta värde tillfaller biodlarna
Pollineringsuppdrag
Eftersom en god pollinering resulterar i högre skörd, snabbare avmogning mm finns ett intresse hos vissa odlare av att ha tillgång till bin under grödans blomning. Ett samarbete innebär att biodlaren flyttar ett antal bisamhällen till den blommande grödan under en begränsad tid. För detta får han en viss ersättning för kompensation för arbetet och eventuellt mindre honungsskörd.
Hur stor skördeökningen blir beror på en massa faktorer. Väder och vind spelar t.ex. en stor roll.
Om det finns andra växter i närheten, som har en nektar med högre sockerkoncentration kan bina föredra att flyga på den.
Hur många bisamhällen som krävs per hektar gröda varierar från några få till 25 eller flera. I tabellen nedan finns några grödor uppräknade. Obs att pollineringen gäller fröproduktion. (frö till kålrot, inte storleken på kålroten !) Enkelt uttryckt kan också sägas att ju flera befruktade frön en frukt innehåller, ju större och jämnare blir frukten. Det bästa exemplet är äpple.
| Latinskt namn | Svenskt namn | |
| Actinidia chinensis | kiwi | <8 |
| Allium fistulosum | piplök | 12-36 |
| Anethum graveolens | dill | 1 |
| Asparagus officalis | sparris | 5 |
| Brassica napus var napobrassica | kålrot | 2,5 |
| Brassica napus var olifera | Raps | 2-6 |
| Brassica oleracea | blomkål | 1 |
| Brassica oleracea var.. | kålsorter | 1 |
| Brassica pekinensis | kinesiks kål | 1 |
| Brassica rapa ssp oleifera | rybs | 2-5 |
| Carica papaya | papaya | 1 |
| Carthamus tinctorius | safflor | 1-2 |
| Castanea sativa | äkta kastanj | 1,5-100 |
| Citrullus lantatus (vulgaris) | vattenmelon | 0,5-3 |
| Citrus aurantifolia | citron | 1 |
| Citrus reticulata | mandariner | 4 |
| Cocos nucifera | kokospalm | 1 |
| Coffea arabica | kaffe | 1 |
| Coffea canephora | ||
| Coffea libertica | ||
| Coriandrum sativum | koriander | 1 |
| Crocus sativus | saffran | 1-10 |
| Cucmis melo | melon | 0,5-7,5 |
| Cucumis sativus | gurka | 2- >10 |
| Cucurbita | pumpa,Squash m fl | 2-4 |
| Daucus carota var sativus | morot | 1 |
| Euphorbia longan | 1 | |
| Fagopyrum esculentum | bovete | 2,5-8 |
| Feijoa sellowiana | 1 | |
| Fragaria x ananassa | jordgubbar | 10-25 el mera |
| Glycine max | sojaböna | |
| Gossypium | bomull | 0,5-12 |
| Guizotia abyssinica | 1 | |
| Hedysarum coronarium | 5-8 | |
| Helianthus annuus | solros | 1-4 |
| Hibiscus cannabinus | 1 | |
| Lespedenza | 2 | |
| Lotus corniculatus | kärringtand | 2 |
| Macadamia intergrifolia | 5-8 | |
| Macrotyloma uniflorum | kikärt | 1 |
| Malus sylvestris | vildapel | >2 ev >4 |
| Mangifera indica | mango | 8-15 |
| Medicago sativa | blålusern | 4-8 |
| Melilotus | honungsklöver m fl | 2-5 |
| Momordica charantia | 1 | |
| Nephelium lappaceum | 1 | |
| Persia americvana | avocado | 2-4 |
| Primenta dioica | kryddpeppar | 1 |
| Prunus armenica | aprikos | 2,5 |
| Prunus avium | sötkörsbär | 2,5-3 |
| Prunus cerasus | surkörsbär | 2,5-10 |
| Prunus domestica ssp domestica | plommon | 2,5 |
| Prunus dulcis | mandel | 5-8 |
| Prunus persica | persika | 1-2,5 |
| Pyrus communis | päron | 1,5-2,5 |
| Pyrus malus | äpple | |
| Raphanus sativus var: radiculata | rädisa | 5 |
| Ribes sp | släktet vinbär | 6 |
| Ribes nigrum | svarta vinbär | 2-6 |
| Ribes rubrum | röda vinbär | 1 |
| Ribes uva-crispa | krusbär | 0,5-3 |
| Rubus frukticosus | björnbär (90 arter) | 7-10 |
| Sinapis alba | vitsenap | 0,5-5 |
| Sinapis arvensis | åkersenap | 1 |
| Solanum melongena | äggplanta | 1 |
| Trifolium hybridum ssp hybridum | alsikeklöver | 2-8 |
| Trifolium incaratum | crimsonklöver | 12 |
| Trifolium nigresens | 1 | |
| Trifolium pratense | rödklöver | 2-8 |
| Trifolium repens | vitklöver | 2-3 |
| Trifolium resupinatum | perserklöver | 4-5 |
| Trifolium vesiculosum | 2,5 | |
| Vaccinium sp | Blåbärssorter | 2,5 |
| Vaccinium macrocarpon | Amerikanska blåbär | >0,5 |
| Vicia faba | åkerböna, | 2,5-5 |
| Vicia villosa ssp villosa | luddvicker | 1 |
| Vitex sp | vindruvor | 1 |
(Exempel på pollineringens betydelse för några växter är under bearbetning och kommer senare)
Se även vår lista över dragväxter på växtsidan.