Pollinering med små bisamhällen
av Sven Lindholm

Följande material var infört i nr 1/99 av tidskriften Natur och trädgård, och återges här med författarens tillstånd. Läs mera om Natur och trädgård längst ner på sidan.

Högre skörd utan ansträngning
av Sven Lindholm

---

Visst låter rubriken som en saga, men den är faktiskt sann. Det gäller bara att få ett bisamhälle att arbeta enbart i din trädgård. Ju fler bin i din täppa desto bättre pollinering och där med högre skörd.
Biexperten Josef Stark vid Sveriges lantbruksuniversitet har en idé om hur det skall fungera i praktiken, en minibikupa.
Sådana kupor med endast två ramar finns redan. Det gäller bara att få den lokale biodlaren att tända på idén.

Det Josef Stark har i tankarna är den gamla traditionella parningskupan som bidrottningar placeras i när de sänds till Hallands Väderö, Visingsö, Djurö i Vänern och andra mer eller mindre isolerade platser för kärleksäventyr.

–En sådan kupa med två ramar är lämplig att sätta ut i en vanlig villaträdgård. En biodlare kan hyra ut sådana minikupor med ett litet bisamhälle över sommaren. Det räcker för att förbättra pollineringen, säger Josef Stark till Natur och Trädgård.

Och det är oerhört viktigt om vi skall få lön för våra odlargrödor. Här är binas arbete oerhört värdefullt. Även om vi främst tänker på bin som honungsproducenter är idag deras viktigaste uppgift, ur odlarsynpunkt, att föra ståndarmjöl från blomma till blomma, en förutsättning för frukt och frösättning.

På våren kan den lokale biodlaren, enligt Josef Starks idé, placera ut de små kuporna med 5.000 -6.000 bin i trädgårdarna runt om i bygden. De skall sedan stå kvar till hösten. Om något behöver göras med kupan, t.ex. om bina blir så många att de "spränger ramarna" , behöver trädgårdsägaren bara kalla på biodlaren.

– Om samhället växer över två ramars utrymme kan biodlaren ta med sig en fylld ram hem och lägga dit en tom. Då åderlåter han bisamhället på hälften av individerna, och det blir utrymme för nya bin i den tomma ramen.

5.000 bin i den egna trädgården låter för många måhända mycket, men är litet jämfört med en vanlig bikupa, som kan rymma runt 50.000 bin. Och 5.000 bin behövs av två skäl. Dels är den bimassan tillräckligt stor för att värma kupan och för att försörja drottningen. Dels behövs det så många bin för att vårt syfte skall uppnås, en fullgod pollinering av trädgårdens blommor och nyttoväxter.

Josef Stark betonar att det måste vara lokala bin i kupan. Annars kommer "bipolisen".
–En förutsättning för att biodlaren får flytta bin är att det sker inom samma församling för att tillgodose lagstiftningen beträffande bisjukdomar.
–En biodlare har i princip ett revir. Ett sådan kan vara ett villaområde.

Flyger inte långt

Bin i en stor kupa kan flyga långt, enligt uppgifter i litteraturen ända till 5 km för att söka pollen. Det gör inte bin i små kupor.

– De håller sig kvar i villaträdgården om det finns tillräckligt mycket för dem att hämta. Bin flyger inte långt om det inte behövs, säger Josef Stark. Det gäller i princip alla bin.

– Vi har testat i stora rapsfält för att se hur långt bin flyger. Vi fann att de inte gärna flyger längre än 1-1,5 km, trots att det fanns lika mycket att hämta längre bort. Men det finns en gräns där avståndet är relaterat till vinsten. Och det är uppenbart att bina har inbyggt i sig möjligheten att räkna ut det.

Här är det, enligt Josef Stark, mycket liten risk att "trädgårdsbina" flyger över staketet.

–Med den diversitet som erbjuds i en trädgård finns där tillräckligt för dem att hämta.

Extra snälla bin

Ur trädgårdsägarens synvinkel tycks det enbart vara fördelar att ha ett litet bisamhälle innanför staketet. Inte nog med att de håller sig inom det och inte flyger lång väg för att söka bästa pollen, de är snällare också än de traditionella kupornas bin.

Delvis beror det, enligt Josef Stark, på att de inte är lika många som konkurrerar om maten. Men framför allt att små bisamhällen som regel inte är så på alerten som stora förvuxna.

– De aggressiva tendenserna blir aldrig så utpräglade i små bisamhällen. Dessa bin är tydligen medvetna om att deras samhälle inte är så starkt som ett stort och ger sig inte på vad som helst, säger Josef Stark.

– Uppenbarligen ett evolutionsmässigt anpassningsbeteende relaterat till storleken på ett samhälle. Ett stort bisamhälle är kaxigare om det behöver försvara sig, tycker nog att de är så många individer så att det inte gör något om man förlorar några extra.

Det är bara att ställa den lilla tråramarskupan på lämpligt ställe i trädgården.

– Gärna lite skyddat. Inte så mycket för bina utan snarare för människornas skull. Se till att flusteröppningen inte vetter direkt mot grannen. Och det är bra med några buskar framför så att man tvingar bina att flyga uppåt direkt och inte börja söka i barnhöjd.

Men om jag har ett jordgubbsland vill jag ju ha bina dit ?

De går ner försäkrar Josef Stark.

– Just vid utflygningen och inflygningen kan de bli irriterade om du plötsligt går i vägen för dem. Därför är det bäst om det finns ett naturligt hinder, t.ex. en buske eller ett träd, som de vet alltid står där.

Humlan överlägsen

Svensk biodling är i kris. Det finns inte på långt när så många biodlare som det borde och som det finns plats för. Men en satsning på minikupor i trädgårdarna tror inte Josef Stark löser det problemet.

– De biodlare som ännu finns kvar kan ombesörja detta. Dessa små bisamhällen skulle kunna hjälpa de enskilda trädgårdsägarna att få en fullvärdig pollination. Och det är viktigt.

Nu klarar inte bina ensamma den uppgiften. Det märktes tydligt under fjolårets regniga sommar.

– Många frågade vart bina tagit vägen. Och det var inte bara att det inte fanns bin tillräckligt. Vädret var så besvärligt att de inte flög ut.

När den svenska sommaren visar sin sämsta sida kan humlorna vara räddningen. Humlor är överlägsna när vädret är dåligt.

Men även om de arbetar både när det är kallare och våtare än vad bina gör kan de drabbas av vädret.

– Problemet med den gångan sommaren var att humlorna tidigt var rejält utsatta för parasiter. I fjol var de flesta humlebon slut redan i början av augusti. Det måste bero på det knepiga vädret. Samhällena kom aldrig upp i riktig fart, numerärmässigt, och då fick parasiterna övertaget.

Natur och trädgård

Trädgårdsmagasinet Natur och Trädgård utkommer med fyra nummer per år.
Utgivningsmånader är mars, juni, september och december.
Natur och trädgård säljs inte som lösnummer där andra tidningar säljs, tidskriften kan endast fås genom prenumeration för helt kalendeår.

Prenumerationspris för 2006: Sverige 240SKR ( pg. 7 79 14 – 0 Bankgiro 5502-9441), Norge 360NKR (pg. 7877.08.12401) Finland 40 EUR ( pg. 800010 - 70843983).

Adress: Natur och Trädgård, Mohultsvägen 6A , 716 94 Mullhyttan. Tel: 0586 - 400 44, fax 0595 - 400 33. e-post natur.tradgard@telia.com

Hemsida: www.naturochtradgard.se

Kontakta gärna redaktionen för ett ev provnummer.

---